Året känns ju så lagom gott med allt elände som rapporteras om pandemin som pågår, skenande elpriser, maktkamp, vapenskrammel, oljeutsläpp, svält och naturkatastrofer. Inte mycket till nåd för den som svälter trots att tonvis med mat kastas bort. Och hur i allsin dar tänkte de som beslutade om kärnkraften när frågan om slutförvar inte alls är löst. Människan är utan tvivel inte klok, i a f fläckvis.
Tack och lov fick vi behålla strömmen när stormen Malik härjade i Skåne.
Det gäller väl att leta hopp, känna tacksamhet inför varje god måltid vi kan dela, varje samtal som stillar oron och skänker skratt, vandringen vid havet, den relativt friska luften och vattnet som rinner ur kranen.
Det är inte lätt att acceptera hur lite det är vi rår på av de stora skeendena, men man får tända ljus ändå, i hopp om att tillvaron ska ljusna.
Så god fortsättning alla snälla som värnar Moder Jord.
