Minns att jag grät och jag grät inte på den tiden men tårarna rann ändå, kunde knappt fatta att han var död. Han hade ju alltid funnits.
Men faktum är att han lever i alla oss som vuxit upp med Hasse & Tage och Svenska Ord-gänget, med deras sanslöst härliga revyer, tänkvärda böcker och drabbande filmer.
De gav oss en stark känsla av att det där med att leva livet hand i hand med solidariteten var på riktigt och som vi skrattade tillsammans. På den tiden såg hela folkhemmet samma teveunderhållning samtidigt. Gals and Pals, Gunnar Svensson, Hasse & Tage, Gösta Ekman & Monica Z, Birgitta Andersson, Lena Nyman och Tommy Körbergs sånger och revynummer följde med oss genom korridorerna i plugget och till arbetsplatsen. De höll oss vid liv, fick oss att tro på framtiden.
Sen kom IB-affären, NJA till kärnkraft i en svårt manipulerad folkomröstning, det kändes som första och andra spiken i kistan, banade väg för satsa-på-dig-själv mentaliteten och vampyrkapitalismen där marknaden härskar med sitt tillväxts-evangelium som håller på att driva oss långt in i undergångens förmak.
Hur vi ska krångla oss ur det dödläge som makthavarna knåpat i hop är en sammansatt ödesfråga av oerhörd dignitet. Borde vi göra något mer än "revoluform" och vad skulle det vara?! Det är frågan.
Men att Tage Danielsson fattas oss det är stensäkert.
Måtte den akterseglade humanisten återuppstå i oss alla!
